Kan den inte bara lämna mig?

Tänk att få ha en hel dag fri från ångest!
Känns som att det aldrig kommer att hända mig, ångesten är ju en stor del av mig.
I snart 7 år har ångesten varit med mig hela dagarna, varje dag.
Jag förstörde min ungdom. Jag kommer aldrig att få igenom dom där åren.
Man har bara ett liv och jag håller på att förstöra mitt.

Dagen då jag kan äta något utan att tänka, känna eller ångra, då kommer jag att vara nöjd. När maten inte längre är ett huvudmoment.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0