Varför just jag?
Jag har egentligen det perfekta livet. Jag har allt man kan önska sig. Så varför drabbades jag av det här?
Varför gör jag så här mot mig själv? Varför lever just jag ett så tragiskt liv?
Jag vill vara perfekt. Lätt som en fjäder. Vill kunna flyga iväg som en ängel.
Jag kanske skulle bli omtyckt av alla då.
Det skulle kanske döda alla hjärnspöken. Jag vill inte ha dom. Jag hatar er verkligen, men kan ändå inte släppa er.
Emma, ingen är perfekt. Dessutom är perfektion så olika för olika människor. Jag är säker på att flera människor ser dig som perfekt Emma, för den personen du är!
Jag vet att ingen är perfekt, och jag vet att jag är långt ifrån perfekt, men det pågår så himla mycket i mitt huvud, det gör att jag känner så här, om jag hade varit perfekt hade jag inte drabbats av det här.
Om du hade varit perfekt hade du inte behövt dina vänner, annat än för status skull. +att du skulle känna dig oerhört ensam i din perfektion att du inte skulle stå ut med varken dig själv eller andra! Kanske ville du dö för att det inte fanns nån så perfekt person som du... till sist - Vilken man står ut med en perfekt kvinna? Fasen, vilket mindervärdeskomplex karl'n skulle få!! /morgontankar. KRAM
Mycket bra skrivet av "en i mängden" här ovan!
Att eftersträva "perfektion" är dömt att misslyckas, dessutom tycker jag att "perfektion" är rätt tråkigt!
Det finns inga perfekta människor och det är nog himla tur att det inte gör det!!!
