Du gör mig så glad.

Förlåt för väldigt kass uppdatering, har bara haft annat i huvudet. För en vecka sen träffade jag en underbar människa. Han får mig att glömma allt som har med sjukdom att göra. När jag är med honom tänker jag inte på mat, träning, kalorier, och det bästa av allt, han får mig att slippa ångesten. Innan jag träffade han så var jag inte lycklig, mitt liv var fyllt med alldeles för mycket sjukdom och ångest, men nu känner jag att jag lever.
Jag vet inte hur länge det kommer att hålla mellan oss eller om det kommer att funka, men just nu är jag bara lycklig. Vi har bara varit tillsammans en vecka men det känns så rätt. Var länge sedan en människa gjorde mig så här glad.
Tack för att du finns T!

Dying to be perfect.

Ibland behövs det inga ord. Tror bilden kan tala för sig själv.

One Tree Hill.

Jag såg en av mina One Tree Hill-boxar igår, i ett avsnitt var temat "Vad är din första tanke när du vaknar?"
Dom i programmet tänkte på kärlek, barn, jobb, flickvännner osv.
Vet ni vad jag har tänkt på dom senaste sju åren? Jag har tänkt varenda morgon att jag måste skynda mig upp, gå på toan och väga mig. Jag har vaknat överlycklig för att jag vet att jag ska få väga mig, och jag visste att jag skulle väga mindre än dagen innan. Var anledningen till att jag inte fick ha kvar min våg.
Berätta gärna vad eran första tanke är när ni vaknar. Vill gärna veta lite om mina läsare också.

12.38.

Anorexi är i grund och botten en uppmärksamhetssjukdom. Alla som säger annorlunda ljuger eller vet inte bättre.
Jag vet att jag har en sjukdom - men det är inte så kul att få det slängt i ansiktet hela tiden.
Hur kul är det att den jämförs med cancer?
Det jag känner: Jag väljer själv att inte äta, jag väljer själv att träna, jag väljer själv var, när och vad jag äter.
Sanningen: Det är inte jag som väljer. Det är min sjuka, vrickade sjukdom/hjärna som väljer det.
Ju mindre man äter, desto mindre näring får hjärnan så att det kan fungera. Till slut så tar det stopp. Hjärnan orkar inte med att tänka till slut, och ju mer av hjärnan som "försvinner", desto större plats tar sjukdomen.
Ju mer man tränar och ju mindre man äter, desto mindre blir förmågan att tänka, och desto större plats tar sjukdomen i hjärnan.

Dagens planer.

Har tagit en paus i spelandet för att få i mig en näringsdryck. Resten av dagen kommer mest troligt att spenderas med xboxet.

Tack.




"När jag kollar kommentarerna på de olika pro-anabloggarna hittar jag ofta uttalanden som "ha en bra dag" eller "titta in på min blogg och vinn en sminkväska". För det mesta finns de här kommentarerna under inlägg som verkligen skriker ut ångest! Hur i helvete kan man skriva "tävla om ett armband på min blogg" under ett inlägg som kommer från botten av ångesthelvetet!?"

Hittade den här kommentaren i en annan blogg. Hon har så rätt. Man undrar ju hur dom tänker.
Jag har varit med om det själv. När jag har skrivit att jag "mår skit och livet bara är fyllt med en massa ångest" och folk bara: "Hur har din dag varit? Snälla spana in min blogg"

Man förstår ju att dom inte har läst ett skit i vad som står i inlägget. Och det är oftast på riktigt jobbiga inlägg man får sånna kommentarer. Folk har inget vett.

Mina vänner får inte äta dåligt.

Jag har märkt en sak. Jag är besatt av andras matvanor.

Jag hatar när andra äter dåligt, är nästan så att jag tvingar andra att äta. Jag frågar ofta mina kompisar om dom har ätit frukost eller lunch, har dom inte gjort det så tjatar jag tills dom ställer sig och lagar mat.
Som en pojkvän jag hade för några år sedan, han var ganska smal. När han hade ätit hemma hos sig och sen kom till mig så hade jag alltid korsförhör med honom om vad han hade ätit och hur mycket. Ville bara att han skulle äta och må bra. Så är det nu också, med mina vänner.
Konstigt att man kan veta så mycket om mat och hur mycket man ska äta, men har så svårt att göra det själv?

Tennis idag.

Nu packar jag ner en näringsdryck i väskan som för övrigt smakar allt annat än gott. För några år sedan så sprang jag runt på ett äldreboende och delade ut näringsdrycker till dom som hade svårt att äta, och nu dricker jag dom själv. Ska snart cykla iväg till en kompis som har Eurosport för att se Söderling spela tennis och sen cykla hem igen.
Måste hitta en skräckfilm till ikväll också. Någon som har en film att rekommendera?

Socker gör en tydligen glad.

Det sägs att man ska börja varje måltid med något sött för att det tydligen stimulerar aptiten, sen äter man själva maten och avslutar det sen med något beskt som liksom stoppar aptiten.

Då undrar man ju varför folk äter det söta sist?

Är tydligen för att man blir glad av socker, det stimulerar något i hjärnan som gör att man blir glad.
Men ofta jag blev glad över det?

Keira.

Jag kommer ihåg hur mycket jag läste om den här annonsen. Alla tyckte att hon var så smal.
Ärligt, jag kan inte se det? Kan ni?

Vänster sida.

Jag pratade med en tjej för någon dag sen som också är sjuk, hon berättade att när mådde som sämst så sov hon med en kudde på magen, för att typ trycka in den. Det har jag aldrig gjort.
Däremot så brukade jag ligga på vänster sida för att det ska tydligen hjälpa magsäcken att smälta maten bättre.
Andra säger att man ska ligga på höger sida, av samma anledning som att ligga på vänster sida.
När man inte ens fick sova som man ville, då var det något som var fel.

10.32.

Har du nånsin tittat på en bild på dig själv och sett en främling i bakgrunden?
Man kan ju undra hur många främlingar som har bilder på dig?
Hur många ögonblick i andras liv har vi deltagit i?
Fanns vi med i nåns liv när hennes dröm blev verklighet?
Eller när hennes dröm dog?
Försökte vi komma in?
Som om det var vårt öde att vara där?
Eller blev vi överraskade av kameran?
Tänk efter. Du kan vara en viktig del av nån annans liv. Utan att ens veta om det.

Dåtid.

Varje gång jag skulle äta, så var jag tvungen att gå någonstans där jag inte kunde se mig själv och helst där ingen annan kunde se mig heller.
Jag vet inte varför jag gjorde så, jag klarade bara inte av att se mig äta. Eller se mig i speglar överhuvudtaget, som jag fortfarande har stora problem med.
I mitt huvud var jag fulast och tjockast i hela världen, en som inte förtjänade att äta.
Mat var kärlek och det var jag inte värd.

Vikttips.

Tänkte dela med mig av några vikttips som jag läste i en tidning på sjukhuset. Ska försöka komma ihåg det som stog. Jag antar att det är för dom som är lite överviktiga.

1. Ta dig inte vatten över huvudet. Säg aldrig att du går på en diet. Någon gång kommer du att sluta gå på dieten, och du har då misslyckats. Om man ska gå ner i vikt handlar det om att byta livsstil.
2. Ta reda på hur mycket energi du behöver.
3. Skriv ner allt du äter på en vecka. Jag hoppas att det är många som för matdagbok.
4. Aktivera dig 60-90 min varje dag. Underskatta aldrig vardagsmotionen!
5. Sluta äta när du är mätt. Inte när tallriken är tom.
6. Tolka ditt sug. Är du sugen på salt och fet mat kan du ha uttorkning - drick mera. Är du sugen på godis, läsk, choklad så kan du ha ett underskott på protein - kött, kyckling, fisk, böner hjälper. Är du sugen på pasta eller bröd så kan det betyda att du har ätit för lite.
7. Deppät inte. Gör något annat istället för att äta. Trösta dig inte med mat om du har en tuff och jobbig period i ditt liv. Och ät inte bara för att äta.
8. Byt porslin. Mindre tallrikar, mindre portioner. Mindre sked, mindre tuggor.
9. Ät enligt tallriksmodellen. ( Jag kanske inte är helt rätt person att skriva det här eftersom att jag inte gör det alls ).
10. Inspireras av andra. Ta stöd av en kompis.

RSS 2.0