Besviken.




Jag känner mig lite besviken faktiskt. Jag har många läsare och det ökar för varje dag, men det är bara någon enstaka som kommenterar. När jag till och med ställer frågor till er i mina inlägg så får jag ändå inte många svar.
Det ni inte vet är att jag lägger ner väldigt mycket tid på min blogg, berättar nästan allt för er, jag blottar min dagbok, men vad får jag tillbaka? 1-2 kommentarer på tre inlägg.

Jag vill inte låta arg, jag blir bara lite ledsen när jag inte får någon respons på det jag skriver.
Det spelar ingen roll om jag får negativa eller possitiva kommentarer, bara jag får se att ni verkligen läser och att ni fastnar för något jag skriver, då känns det som att det jag skriver betyder något, annars känns det som att jag skriver och skriver men inget som känns intressant. Det kanske är så, men vad vet jag när nästan ingen skriver vad dom tycker. Klaga på mig, stötta mig, ge mig tips och råd, skäll på mig, gör vad ni vill, bara ni skriver något, jag vill höra vad ni tycker. Så länge jag känner att det är bra för mig att skriva av mig och så länge jag ser att jag hjälper någon så kommer jag att fortsätta skriva.

Men ibland känner jag bara att jag behöver få lite respons på det jag skriver, positiv eller negativ spelar ingen roll.
Blir så glad när jag loggar in och ser att någon har skrivit några ord. Att det jag skriver har fått någon att "haja" till.

Men just nu får jag alldeles för få kommentarer för att jag ska vara nöjd.

Kommentarer
Postat av: oscar

Fast negativa kommentarer är inte så kul.

Haha, speciellt jag blir rasande när jag ser hur konstigt folk formulerar sig, om bara konstiga saker som jag inte tycker man ska säga till en anorektiker, inte till någon.



Men annars förstår jag om du tycker att det är tråkigt utan kommentarer!

2010-04-12 @ 19:04:06
URL: http://oscarpettersson.blogg.se/
Postat av: li

Jag är in flera gånger om dagen för att läsa din blogg, du är otroligt duktig på att skriva och jag tycker absolut du ska fortsätta med de då du känner att de hjälper dig :) Du är en riktig kämpe och jag inspireras av dig och de tror jag också många andra gör både de som har sjukdomen och de som inte har. Lycka till!!

2010-04-12 @ 19:23:46
Postat av: Catharina

Ja, det är väl det svaga hos oss därute att gärna läsa o bara "hänga med"! Bra att du ber om kommentarer så får vi hoppas att många gör som du ber om.

Jag har hållt på o peppat en arbetskamrat via blogg med andra problem än dina... och samma "problem" hade hon, så det är nog mycket vanligt men du får försöka påminna ALLA då o då tror jag.

Jag tycker om ditt sätt att skriva på, du förmedlar otroligt mycket skall du veta. Fortsätt... det är bra sysselsättning oxå och även skriva av sig är ju aldrig fel.

Kämpa på, från en snart 52-årig narkossköterska med en snart 19-årig dotter som är frisk från sin Anorexi. Låter som en gammal mamma eller hur? Jag har en son på snart 30 år oxå. Kram på dig nu får du kanske en bättre bild av mig o inte bara text.

Har du träffat/lyssnat på Mia Törnblom? Min dotter hade mycket stöd av "hennes tänk". Detta blev långt, men men...

Kraam

2010-04-12 @ 22:13:33
Postat av: Anonym

Jag läser många bloggar, och är jättedålig på att kommentera. Dock är det ett svårt ämne du skriver om, vilket också gör att det kan kännas svårt att kommentera också...

Av den tid jag läst din blogg så har jag börjat förstå så mycket mer om sjukdomen.

Så, idag vill jag bara skriva än en gång att du är modig som bloggar om ditt liv! Och jag tror och hoppas på dig! Att du en dag ska segra!

/M

2010-04-13 @ 12:23:06
Postat av: Carola

Det är inte lätt Emma.

Läser nästan varje dag,men kommenterar sällan.(1ggr förut) Rädslan finns nog där att du ska uppfatta det man skriver på "fel sätt".... Vet av erfarenhet att anorektiker kan göra det, även andra för all del. Men jag och din bror finns där och tänker på dig. Gråter ofta när jag läser bloggen, kanske för att jag känner igen mycket.

Längtar tills jag får se den friska Emma,som jag aldrig träffat.

Kram på dig

2010-04-13 @ 13:10:21
Postat av: M

Har hängt med i din blogg sedan du började. Tycker det är oerhört starkt det du gör. Fortsätt så! Dock förstår jag inte riktigt behovet av kommentarer? Jag menar, trodde du skrev för din egen skull? Att andra läser och får hjälp av bloggen borde väl bara vara en bonus?



Men hursomhelst, jättefint jobbat av dig!=)

2010-04-13 @ 15:13:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0