Rädslan att äta

Har varit med mina kompisar hela kvällen så är därför jag inte har bloggat.
Har den otäcka känslan just nu, att jag har ätit för mycket. När jag cyklade hem ikväll så cyklade jag så fort jag kunde för att förbränna så mycket som möjligt innan jag går och lägger mig.
Det har gått bra dom här två veckorna, jag har haft ångest, jag har varit orolig och jag har varit rädd, men det har gått bättre än vad jag trodde, men ikväll kom det. Ikväll blev det värre. Ångesten och behovet av att förbränna.

Ikväll är demonerna på besök, hela familjen. De har party i hela min kropp.

Hatar det här. Hatar den här känslan av att ha ätit alldeles för mycket, att jag måste förbränna allt för att tillåta mig själv att sova.

När kommer det här att försvinna? Det är det här som är det absolut jobbigaste med den här sjukdomen.
Tankarna som aldrig vill lämna mig ifred. Dom blir bara värre när jag försöker kämpa emot. Dom gillar att jävlas med mig, men jag tänker inte ge upp.