Hunger.

Om jag kunde personifiera hungern, anser jag att den både är min värsta fiende och min bästa vän. Med vän menar jag att hungern tillåter mig att äta litegrann, eftersom att jag många gånger tänker att jag måste ha tom mage för att kunna äta. En tom mage betyder också att jag känner mig stark och duktig, att jag kan avstå från att äta när jag ibland känner mig hungrig. Jag tänker också ofta att det är skönt att vara hungrig, för då vet jag att jag inte har ätit för mycket. När jag är rädd för att inte kunna sluta äta när jag väl har börjat, blir hungern lätt min fiende, och jag blir rädd för min egen hunger. Ibland kan rädslan för hungern vara större än själva hungern. Det kan då vara tryggare att inte äta alls och vara hungrig. Då slipper jag kampen om vad jag ska äta och hur mycket, trots att rädslan finns kvar för vad som ska komma sen.
För mig med en ätstörning är hungern ofta den viktigaste kroppssignalen, den jag värnar mest om, eftersom den gör det tillåtet att äta iallafall litegrann. Det visar sig tydligast vid måltider. För mig är det oerhört viktigt att mängden mat på tallriken inte ökas från den ena dagen till den andra, från det som är invant och tryggt, till en okänd mängd som alltid är för mycket. Rädslan för att inte känna hunger när det är dags att äta, gör det nästan omöjligt att införa nya livsmedel, eftersom att jag inte vet om hungern kommer tillbaka till nästa måltid. Precis lika viktigt som att ha kvar hungern är det att inte äta mer än vad jag gjorde under gårdagen, eftersom jag kan uppfatta det som att jag inte har kontroll, om jag idag äter 5 kalorier mer än igår, kommer det att bli 10 mer imorgon och 15 mer i övermorgon...
Hur många nätter lägger jag mig hungrig? Hur ofta händer det att jag inte kan somna eller sover oroligt när jag väl somnar? Hur många gånger har jag vaknat på natten eller tidigt på morgonen för att jag är hungrig? Hur ofta frömmer jag om mat?
Ibland har drömmen varit så påtaglig, att jag tror att natten har inneburit matorgier, vilket leder till att jag inte vågar äta de närmaste timmarna. Jag sover sämre när jag är hungrig och när jag vaknar efter en orolig natt så får jag svårare att tänka klart. Jag får också svårare att koncentrera mig på det som är viktigt, för att inte tala om att humöret blir väldigt lidande.

Hunger är bra för då är magen tom.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0